Svanarna har just lämnat oss här i norr, för att söka sig till varmare
breddgrader.
Jag tycker dom är helt fascinerande faktiskt !
Så stora och tunga, med en sån lång hals.
Att dom kan flyga överhuvudtaget . . .
Det är mycket svarnar här uppe i norr. Men ännu mer
i Östergötland där vi bodde förr.
Svanen är Östergötlands landskapsdjur.
Innan vi flyttade dit tyckte jag inte att svanar var
något speciellt faktiskt . . .
Det var ju vackert när man såg dem flyta omkring i någon sjö liksom,
men inte mer.
I Östergötland kom vi dem dock mycket närmare.
Stax utanför stan fans det några jättefina dammar, där svanpar häckade.
Stora bon, en meter i diameter !
Både hanen och honan bygger boet, och båda ruvar.
Jämställt och bra.
Passar ju oss svenskar som lever i jämställdhetens Mekka . . .
Vi åkte ofta dit, matade svanarna och deras gråa dunbollar
till ungar.
Det var så himla mysigt bara.
Och två gånger under alla år vi bodde där hade jag förmånen att få uppleva
"den stora svan-flytten", som jag kallar det.
Så häftigt är det !
Flera hundratals, ja kanske tusentals svanar flyttar kollektivt.
De cirklarde över stan, högljutt trumpetande i jätteflockar.
Jag kommer ihåg första gången jag såg det, så var jag i vår
lägenhet och hörde en massa ljud som jag inte förstod vad det var.
Jag sprang ut för att se, och tittade upp mot ljuden . . .
Himlen var täckt av svanar.
Jag hade aldrig sett något liknande, och det var magiskt . . .
Nu tycker jag att svanar är underbara.
Så vackra.
De kan hålla ihop som par hela sin livstid.
Otroligt . . .
Så fina i inredning också.
Både i barnens rum . . .
Eller till mig själv.
Den här ropade jag in på Tradera.
Från en kille i Stockholm.
Inte nästgårds precis, och han ville inte skicka den.
Så två år senare hämtade jag den i Nacka, när vi
åkte förbi Stockholm
Så värt den väntan !
Ahh . . .
Vilket litet sockergryn.
♥
