Jag och min LOve har något som brukar kallas för Pseudotvillingar.
Det är när man har barnen så tätt man nästan kan ha utan att de är
riktiga tvillingar.
Vi har nästan prick 13 månader mellan våra.
1 år och en månad alltså.
Vi hade väl ingen direkt plan på att det skulle bli så.
Att vi tvunget skulle ha tätt mellan barnen.
Vissa vill vänta med andra barnet.
Och vissa vill ha tätt mellan dem.
Det bara blev så för oss, utan något större planerande.
Och det är vi ju givetvis jätteglada för.
Det är ingen dans på rosor att ha pseudotvillingar. När den ena är
1 år och precis ska börja härja runt på egna ben.
Då har du en nyfödd som ska ammas konstant.
Samtidigt som du ska ha koll på att den andra som just upptäckt att det går att ta sig
runt för egen maskin.
Vad gör man då??
Teletubbies funkar bra !
Nae, det är bara att erkänna:
DET VAR TUFFT !
LOve var konstant i Italien vid den tiden.
Iskrigaren vägde nästan fem kg vid födseln, så han var en hungrig bebe.
Isprinsessan var en livlig liten en.
Och vi bodde över 100 mil från våra respektive föräldrar . . .
Det är lite "svart" för mig, den här tiden.
Kommer inte ihåg så mycket.
Hjärnan kändes mjuk, om jag säger så . . .
Seriöst, det här är jag och LOve !
För sen kom ju återbäringen.
I form av att de små började underhålla sig själva, utan oss.
En dag försvann de ut tillsammans, med orden:
"Vi är ute i kvarteren !"
Typ 3 och 2 år gamla . . .
I ystra lekar med ett annat syskonpar i nästan samma ålder.
Och jag och kärleken bara satt och dumstirrade på varann med ett löjligt leende på våra läppar.
Vad var det som just hände???
Det går inte beskriva hur mycket värt det var, hela den första tunga tiden.
För sen var de så nära i ålder att de verkligen kunde ha nytta av varann, så tidigt.
Det märks även nu när de är större, de delar samma minnen om sin uppväxt.
Ovärderligt enligt mig.
Tvillingar ska väl ha likadana kläder eller??
Små Pizza-bagare
Kanske nalla lite på skinkan . . .
Jag är så glad att jag fått förmånen att bli eran mamma.
♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar