3 jan. 2017

Spaning på traditioner

I Juletider är det extra viktigt för svensken med traditioner.

Julbordet ska helst se ut som klippt ur en Carl Larsson-målning,
dignande av alla de läckerheter som traditionen föreskriver.
Julskinka, sill, korvar, ostar, syltor, revbensspjäll. . 
Ja, listan är lång.

Vad gör man då om man har en son som inte tycker om en enda sak av
dessa julbordets heliga kor?

Som vägrar skinka och prinskorvar.
Som ratar köttbullarna.
Som bara vill ha en enda sak på sitt julbord.
Nåt som han faktiskt tycker om.
Nåt som har blivit hans egen tradition . . .





Just det!
Palt!

Så de sista åren har vi fått stå och koka palt på julaftonen.
För den ska ju givetvis vara rykande färsk och inget annat . . .

Och är det inte härligt så säg.
För traditioner är ju till för att brytas enligt mig.
Varför måste det alltid vara som det alltid har varit?
Blir det inte lite tråkigt i längden ändå?

Det är underbart att det finns människor som tänker utanför boxen.
Som vågar sig på något nytt.
Till och med det orörbara JULBORDET . . .




Sen finns det ju något på julen som nästan verkar ännu mer andaktsfullt . . .

GOTTEBORDET

Oooohhhh . . . . .

Bloggare, tidningar, julens inrednings program.
Alla verkar de vrida ut och in på sig själva.
I tävlan om vem som har det största "myset".
I form av det mest magiska gottebord som man kan se.

Vem vinner undrar jag?

Och bryr sig våra ungar om Gottebordets salighet?






Inte då min unge iallafall.
Det här är hans bästa godis.
Cheez Doodles.

Det slår julens gotter alla dar i veckan !
Alla dagar på året .





 
Själv älskar jag iden om Gottebordet.
Och knäck är min favorit . . .

Men jag kokade ingen i år.
Jag var helt enkelt inte nog sugen på det.

Jag är själv en sån som ofta är utanför boxen i mina tankar.
Och jag tycker man bara ska göra det som man blir lycklig av.
Inte det man MÅSTE . . .






. . . Julgranar måste inte ha barr . . .






. . . och julkulor måste inte alltid hänga från en gren . .







Nej, fram för Traditionellt Nytänkande !
Då blir gotteblandningen som bäst . . .













Inga kommentarer:

Skicka en kommentar